Prislappsmodellen till grund för kommande budget
Kommunfullmäktige beslutade den 22 februari om Säters kommuns budgetdirektiv för 2025-2028.
Från och med 2025 kommer kommunen att använda en ny modell för att fördela resurserna. Modellen kallas ”prislappsmodellen” och används av flera andra kommuner.
Skillnaden mot hur Säters kommun har fördelat budgeten tidigare är att budgetens ramar har uppräknats och fördelats utifrån hur budgeten har varit tidigare år. Därefter har det gjorts justeringar, utifrån vad den politiska majoriteten velat prioritera och/eller minska ner ambitionerna kring.
Nu kommer arbetet med att ta fram ny budget istället att utgå från så kallade prislappar, där en preliminär fördelning kommer att göras utifrån vad verksamheterna bör kosta. Därefter kan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå, dvs göra prioriteringar.
Det innebär prislappsmodellen
Resursfördelning görs utifrån prislappar som ska spegla verksamhetens behov utifrån de demografiska förutsättningarna. En prislapp är en styckkostnad för ett barn, en elev eller en brukare som används för att räkna ut en grundkostnad för verksamheten – det som kallas en ”teknisk ram”.
Prislappen utgår ifrån standardkostnaden. Kommunens standardkostnad är det som till exempel en grundskoleelev ”borde” kosta utifrån de förutsättningar kommunen har. Olika kommuner har olika förutsättningar och prislappen är därför alltid unik för den enskilda kommunen.
Standardkostnaden är den teoretiska kostnad som kommunen (enligt kostnadsutjämningssystemet som finns mellan kommunerna) bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Rikets standardkostnad kommer från inrapporterade räkenskapssammandrag (RS) två år före. Kommunens samtliga verksamheter omfattas av prislappsmodellen.
Det är dock inte alla verksamheter som omfattas av kostnadsutjämningssystemet, bara det som brukar kallas ”obligatorisk verksamhet”. Dit hör förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, ordinärt- och särskilt boende. LSS har en egen utjämning. Övriga verksamheter har ingen egen modell i utjämningen. För dessa kan man antingen välja att:
a) göra som tidigare
b) budgetera efter mest lika kommuners eller
c) lika stora kommuners kostnader
När beräkningarna är gjorda har kommunen en basnivå. Utifrån den kan sedan kommunen lägga till eller dra bort medel utifrån beslut om ambitionsnivå. I modellen kallas det prioriteringsutrymmet.
Så hjälper prislappsmodellen de förtroendevalda att få grepp om de ekonomiska förutsättningarna
Kommunens intäkter förändras inte med prislappsmodellen. Det som ändras är att politiken får ett kraftfullare verktyg för att bedöma vad som är grundkostnaden för verksamheterna och hur stort utrymme det finns för särskilda satsningar.
Under vårens budgetarbete kommer Säters kommuns nämnder och kommunstyrelsen att få ta del av de tekniska ramarna och prioriteringsutrymmet för 2025 och framåt och därefter arbeta vidare med prioriteringarna inom Säters kommun. Budgetarbetet innebär också analyser av verksamhetens kostnader och jämförelser med andra kommuner, där bl. a. Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) kommer att användas som verktyg.
Bild över SKR:s resursfördelningsmodell, prislappsmodellen:
Så kom prislappsmodellen till
Prislappsmodellen har sitt ursprung i ett projekt som SKR (Sveriges kommuner och regioner) genomförde med Malå kommun. Modellen togs ursprungligen fram för att tydliggöra hur kommunens befolkningsförändringar direkt påverkar vilken verksamhet man har möjlighet att finansiera utan att tära på ekonomin. Ett andra syfte handlade om att tydliggöra vilket utrymme som fanns för politiken att använda för prioriteringar dvs de satsningar man ville kunna göra på prioriterade frågor och samtidigt hålla sig inom ramen för ekonomi i balans.
Det händer nu
Budgetarbetet inför 2025 är igång.
I juni 2024 beräknas Säters kommunfullmäktige ta beslut om budget för 2025.