Dricksvattenproducenter

• Skriv ut
• Kontakt

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är av stor betydelse att det håller god kvalitet. Med dricksvatten menas vatten som bland annat används för dryck och matlagning. Bra dricksvatten är också en förutsättning för att livsmedelverksamheter ska fungera, till exempel på restauranger, bryggerier och slakterier.

Den som producerar dricksvatten eller förser konsumenter med dricksvatten via ett ledningsnät är ansvarig för att dricksvattnet är säkert, det vill säga inte innehåller bakterier eller ämnen som är skadliga för vår hälsa.

Registrering av dricksvattenanläggning

Syftet med att dricksvattenanläggningar ska registreras är att kontrollmyndigheten ska få kännedom om vilken typ av verksamhet en livsmedelsföretagare bedriver i en viss anläggning och var anläggningen är belägen, så att myndigheten kan utföra offentlig kontroll.

Kravet på registrering gäller dricksvattenanläggningar som omfattas av LIVSFS 2022:12. Anmälan ska göras till miljö- och byggenheten om anläggningen är placerad i Säters kommun. Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning ska göras senast två veckor innan verksamheten startar. Innan verksamhet tas i drift måste ett beslut om registrering ha mottagits av från miljö- och byggenheten.

Handläggningsavgiften för en anmälan är 1385 kronor enligt taxan för 2024. Taxa för offentlig kontroll av livsmedel och foder är fastställd av kommunfullmäktige. Verksamheten kommer att kontrolleras och riskklassas efter att den startat. Efterhandsdebitering tillämpas för genomförd kontroll. Företaget debiteras för livsmedelskontrollens nedlagda tid.

Om en verksamhet som borde vara registrerad har startat utan att först ha gjort en anmälan om registrering till miljö- och byggenheten ska myndigheten fatta beslut om sanktionsavgift och/eller annan sanktion.

Livsmedelsföretagare, inklusive dricksvattenanläggningar är också skyldiga att informera myndigheten om betydande ändringar i verksamheten och om nedläggning av befintliga anläggningar.

Dricksvattenföreskrifterna gäller för alla dricksvattenanläggningar som levererar mer än 10 m³ vatten per dag eller försörjer fler än 50 personer. Används vattnet som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet gäller dricksvattenföreskrifterna oavsett hur lite vatten som produceras.

För provtagning av dricksvatten kontaktas ett ackrediterat laboratorium som utför dricksvattenanalyser. Ange att provtagningen ska ske i enlighet med LIVSFS 2022:12. Swedac har en lista över ackrediterade dricksvattenlaboratorier. Ange miljo@sater som kopiemottagare för analysresultat.

Offentlig kontroll

Miljö- och byggenheten utför regelbundna kontroller av registrerade dricksvattenanläggningar, dvs de verksamheter som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12). Exempel på sådana verksamheter är de kommunala dricksvattenverken och livsmedelsanläggningar med eget vatten.

Föreskrifterna omfattar krav på provtagning och högsta tillåtna halter av en mängd olika ämnen. Kvalitetskraven gäller både det utgående vattnet från vattenverket och vattnet i användarnas kranar. Enligt 8 § LIVSFS 2022:12 anges krav på utvalda delar i bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004. Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten är ansvarig för att dricksvattnet uppfyller gällande kvalitetskrav och ska identifiera de faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå.

Risklassningsmodell

Under 2023 riskklassades samtliga befintliga livsmedelsverksamheter i Säters kommun om utifrån en ny riskklassningsmodell. Verksamhet som startar efter den 1 januari 2024 kommer riskklassas och tilldelas en kontrollfrekvens utifrån den nya modellen.

Det är miljö- och byggenheten som fastställer kontrollfrekvensen. Uppgifterna som ligger till grund för beslut om riskklassningsfrekvens kommer att inhämtas vid första kontrollen. Den kontrollen kommer sedan räknas in i den kommande kontrollfrekvensen. För befintliga verksamheter följs befintligt beslut om kontrollfrekvens upp i den planerade kontrollen.

Beslutet om fastställande av kontrollfrekvens och riskklassning gäller i 5 år fr.o.m. det datum som besluten fastställts. Därefter fattas ett nytt beslut om kontrollfrekvens. Vid förändringar i verksamheten eller om ny beräkning begärs kan nytt beslut ske tidigare.

Förutom att den nya modellen är anpassad efter EU-rapporteringen finns flera andra fördelar med modellen. Den utgår från samtliga aktiviteter som bedrivs på en verksamhet och tar hänsyn till kända risker kopplade till varor och verksamheter samt syftar till att ge tydligare information och undvika att vilseleda konsumenter. Den ger helt enkelt en bättre helhetsbild av verksamheten och behovet av kontroll. De olika aktiviteterna som sker på verksamheten samt aktuella produktgrupper utgör underlag för vad som ska kontrolleras. Det gör att kontrollen kan riktas till områden där den har mest effekt.

Från och med 1 januari 2024 tillämpas efterhandsdebitering, dvs. företaget betalar timtaxa för nedlagd kontrolltid efter genomförd kontroll. Avgiften grundar sig på den tid som kontrollen tar samt för- och efterarbete, som exempelvis förberedelse inför kontrollen, kontroll på plats/distans/kontoret, granskning av inkomna uppgifter och handlingar, administrativ tid provtagning och bedömning av analysresultat, bedömning av kontrollresultat, kontrollrapport och beslut.

Händelsestyrda kontroller, till exempelvis befogade klagomål och matförgiftningar och dess nedlagd tid, debiteras separat enligt taxa. Miljö- och byggenheten utgår från Livsmedelsverkets schablontid för dricksvattenanläggningar.

Utbildning i riskklassningsmodellen

Föreskrifter om kontrollfrekvens

Krav om att fastställa faroanalys och undersökningsprogram

Verksamhetens undersökningsprogram ska fastställas av miljö- och byggenheten. Så även faroanalysen om verksamhetens storlek medför krav på det. Beslut om fastställande omprövas minst vart sjätte år.

Undersökningsprogram

Undersökningsprogram ska vara skriftligt och innehålla uppgifter om den plats där proverna tas, hur ofta provtagningen ska göras och vilka angivna mikroorganismer och ämnen som ska undersökas.

Hur ofta dricksvattnet behöver kontrolleras beror till exempel på var råvattnet kommer ifrån, hur mycket vatten som produceras, hur många som använder vattnet och om det finns någon beredning (reningssteg). Detta regleras i ett så kallat undersökningsprogram, som fastställs av miljö- och byggenheten.

I samband med att dricksvattenanläggningen tas i bruk ska ett förslag till undersökningsprogram skickas in för beslut till miljö- och byggenheten. I underlaget ska förslag på provtagningspunkter och undersökningsfrekvenser finnas med.

Vad och vilka parametrar som en dricksvattenproducent behöver undersöka beror bland annat på hur mycket vatten som produceras samt hur långt det är mellan vattenverk och kran. För distributionsnät behövs det till exempel tas prov både på utgående dricksvatten (vattnet direkt efter vattenverket), samt på vattnet i kranen hos användaren. Se mer under ”Mer information till dricksvattenproducenter”.

Utgående dricksvatten

Om det inte kan påvisas att dricksvattnet har samma kvalitet precis efter reningsverket som i kranen hos användaren behövs det också tas prov på utgående dricksvatten från vattenverket. Hur ofta baseras på hur mycket vatten som produceras per dygn. Både mikrobiologisk och kemisk analys ska göras. Vid produktion på mindre än 100 m³ vatten per dygn kan till det till exempel behöva göras en kemisk analys och fyra mikrobiologiska analyser per år.

Hos användare

Hos användare analyseras ett antal parametrar (provgrupp A) minst en gång per år respektive ett mer omfattande analyspaket (provgrupp B), med längre tidsintervall. Vilka parametrar som ska analyseras framgår i bilaga 1 i dricksvattenföreskrifterna LIVSFS 2022:12.

Dricksvattenproverna ska skickas till ackrediterat laboratorium för analys och bedömning. Vid beställning av analys är det viktigt att uppge att proverna ska analyseras enligt dricksvattenföreskrifterna. Det är lämpligt att i möjligaste mån fördela provtagningen lika över året.

Överskridna gränsvärden och åtgärd

Om dricksvattnet har analyserats på laboratorium och överstiger fastställda gränsvärden i LIVSFS 2022:12 måste åtgärd vidtas. Avvikelse från gränsvärden innebär att den som ansvarig dricksvattenanläggningen behöver utreda orsakerna till att en eller flera parametrar överskrider gränsvärdet. Vilken omfattning på utredning som krävs beror på vilken parameter som avviker. Till exempel kräver sjukdomsframkallande mikroorganismer som E.coli omgående åtgärder. Avvikelser i vissa andra parametrar är mer en indikator på att något inte är bra och utredning krävs för att spåra orsaken.

Vid avvikelser som akut kan utgöra hot mot människors hälsa ska, utöver konsumenter och fastighetsägare, även miljö- och byggenheten meddelas. Gör det via 0225-550 00 (vxl). Vid icke brådskande åtgärder kan kontakt tas via miljo@sater.se

Faroanalys

Faroanalysen ska ge svar på vilka farorna är, hur och var kan de komma in i dricksvattnet och hur man ska göra för att minska riskerna

För större dricksvattenanläggning med produktion på minst 10 m³ dricksvatten per dygn eller som försörjer minst 50 personer med dricksvatten ska även en faroanalys tas fram. Faroanalysen i sin tur ligger till grund för hur undersökningsprogrammet ser ut. Syftet med programmet och faroanalysen är att det dricksvatten som produceras är säkert att dricka och använda.

Faroanalysen kan, mycket förenklat, ge svar på följande frågorna om vilka faror som finns, hur och var kommer farorna in i dricksvattnet samt hur ska man göra för att minska riskerna med farorna.

Faroanalysen ligger till grund för hur undersökningsprogrammet ska se ut och är avgörande för om undersökningar av fler ämnen än de som anges i dricksvattenföreskrifterna behöver genomföras samt om undantag från undersökning av vissa ämnen kan ges. Se mer under ”Mer information till dricksvattenproducenter”.

Egenkontroll

För att dricksvattnet ska vara säkert att dricka behöver det finnas nödvändiga rutiner, driftinstruktioner och en beskrivning av dricksvattenanläggningen. Antal rutiner och instruktioner kan skilja sig åt men oavsett verksamhet måste rutiner som är nödvändiga för att säkerställa dricksvattnets kvalitet vara dokumenterade och aktuella.

Rutiner bör finnas för bland annat hygien, rengöring, underhåll, kontroll av skadedjur och förebyggande åtgärder och kontroll av risker i verksamheten. Se mer under ” Mer information till dricksvattenproducenter”.

Mer information till dricksvattenproducenter

Observera att kraven på undersökning av råvatten samt undersökning och åtgärder för vissa parametrar ska tillämpas från 1 januari 2026.

Kontakta miljo@sater för att få blankett ”Förslag till undersökningsprogram” eller mall för ”Grundförutsättningar, faroanalys och undersökningsprogram för vår dricksvattenanläggning”. Dessa hjälpmaterial kan fungera som mall som anpassas efter verksamheten.

På livmedelsverket.se hittar ni Frågor och svar om dricksvattenföreskrifter.